Vi var sommaren.

"Drömde en så sjuk dröm i natt. Du och jag var med på en färja som fördes med en jättevåg nerför en flod. Vi kom ifrån varandra strax innan färjan slogs i bitar innan ett vattenfall. Plötsligt stod jag nedanför vattenfallet och såg livlösa kroppar falla ovanifrån, säker på att du var en av dem. Efter en stunds panikartat letande, bara som för att få identifiera dig, knackade du på min axel och stod och log. Mitt ibland all förödelse. Aldrig känt mig så lättad. Fortfarande skakis."

Du och jag var sommaren. Vi finns fortfarande. Men det har blivit höst nu. Riktig jävla höst.