Gnager och värker.

När man tittar på gamla filmer och tänker att man är 14 igen. Gråter en skvätt och undrar varför det blev såhär. Varför man blev äldre. Jag vill inte bli äldre nu. Vill helst bara backa. Kan tänka på enkelheten. Den kravlösa vardagen. Kan tänka på honom. Tänker alltid på honom när jag tänker på förr. Det gör fortfarande ont - gnager fortfarande. Tror inte jag vill utsätta mig för det här igen. Borde inte utsätta mig för den här igen. Jag vet hur det funkar - jag vet hur det känns -  jag vet hur det slutar. Det kommer göra alldeles för ont på mig. Lämna avtryck som inte kommer gå att tvätta bort. Som bara kommer sitta där och värka resten av livet, ungefär. 

Vill helst av allt bara hänga mig just nu, för jag vill inte utsätta dig för allt det här, den här känslomässiga rubbningen som bosatt sig runt omkring mig. Helvete.