Snart är det oktober och du är fortfarande inte här.

Hej. Idag har vi gått en vecka över tiden. Jag hade räknat med det, men jag trodde ändå inte att det skulle vara såhär jobbigt. Eller jag trodde framför allt inte att jag skulle må såhär dåligt så pass många dagar innan "the real deal". Det är nu tredje veckan jag är hemma från jobbet. När jag tänker efter så började jag att må dåligt redan på måndagen första veckan hemma. Jag tänkte "kanske att bebisen kommer tidigare" men så fel jag hade. Sammandragningar, värkar, ont i ryggen och allmänt less är vad jag har varit de senaste två veckorna. Inatt vaknade jag av en starkare smärta, "nu måste det väl ändå vara dags snart" tänkte jag. Somnade om efter två alvedon och en vetekudde på ryggen och vaknade upp till.. ingenting. Besvikelsen sköljer över mig och jag blir ledsen. Ringer till ultraljudsmottagningen i Gävle som min barnmorska sagt att vi ska göra när vi gått över tiden en vecka. Vi får tid för ultraljud och kontroll på fredag, jag börjar gråta. Fem dagar, och jag känner inget hopp om att bebisen ska komma innan dess heller. Det här har pågått så pass länge nu så jag känner inte alls att förlossningen känns nära. För varje dag som går så känns det som om vi backar och kommer längre ifrån förlossningen. Försöker att tänka att oktober också är en fin månad att födas i, så klart. Jag hade inte haft någonting emot att gå över tiden i två veckor, OM jag hade fått må bra. Att gå runt hemma, vara halvt sängliggandes och deppig gör inte att dagarna går fortare. Sådant här gör att man inte känner sig sugen på fler barn (jag vet att de flesta glömmer alla krämpor så fort bebisen kommit). När jag pratar med andra som varit gravida berättar de att när de började känna som jag så har bebisen kommit inom tre dygn. Det gör mig bara orolig, "är det något som är fel? är det meningen att det ska vara såhär?". När jag berättade om min situation för kvinnan på ultraljudsmottagningen sa hon bara att det är helt normalt, att jag kunde ringa förlossningen om jag ville men att de troligtvis inte skulle ge mig något annat svar än att det är normalt att känna såhär. Men om inte bebisen kommit på onsdag eller torsdag tror jag ändå att jag kommer att ringa förlossningen och rådfråga.