En vardag med två

Hej. Ivar blir snart fyra månader och Astrid blir snart 2,5 år. Så vardagen går i ett, kan man lugnt säga. I takt med att våren tågar in känner jag att energin börjar att komma tillbaka, eller kanske är det så att man nu börjar landa i allt nytt. Måndag till fredag är det jag, Astrid och Ivar som gäller. Astrid brukar gå på förskolan 2-3 dagar i veckan (mellan klockan 13-16), rätt bökigt men det funkar. De dagar Astrid är där brukar jag och Ivar ta en promenad, gå på loppis, eller bara vara hemma och vila och mysa. Eftersom Astrid går på förskolan på eftermiddagarna har jag svårt att gå på babysim och öppna förskolor med bara Ivar (vilket är lite tråkigt, det hade jag gärna gjort). Men på måndagar går vi på en öppen förskola alla tre, och Astrid älskar det verkligen. När vi bara är hemma leker vi mycket på Astrids rum (ofta med klossar, dockor eller pysslar), vi brukar även baka och läsa, det sistnämnda blir det en hel massa av. Astrid vill ofta vara nära när jag ammar och då brukar vi läsa, några favoriter är Alfons Åberg, Kråke och Gittan (mycket också för att undvika tv och Ipad på dagtid). På torsdagar har Astrid gymnastik på eftermiddagen så då är hon inte på förskolan. Då är vi ofta bara hemma. Astrid är inte så förtjust i att vara ute och leka på vintern (tyvärr), men nu när det börjar bli lite varmare är det genast mycket roligare. Så imorgon innan förskolan ska vi gå ut och leka på gården har jag tänkt.

”Oj vilken enkel vardag” kanske någon tycker. Självklart ser inte all tid ut såhär. Självklart höjs rösterna även här hemma. Astrid brukar kunna bli arg när jag ska gå upp på övervåningen och lägga Ivar, ofta följer hon efter och försöker dra upp draperiet, eller klättrat upp i sängen och hoppar och pratar. Hon vill ofta ha uppmärksamhet (såklart) så hon blir ofta arg och frustrerad när jag ska göra något med Ivar (byta blöja eller natta). Men i det stora hela tycker jag att det går bra. När Astrid blir arg försöker jag distrahera med något annat, om hon har tröttnat på den leken vi leker så brukar jag skina upp och säga ”åh nu ska jag leka med plusplus, ja vad kul”, då glömmer hon att hon egentligen är arg. Men det är såklart inte alltid jag själv är på den nivån heller. Dålig nattsömn gör verkligen sitt, det händer att jag stänger in mig i badrummet för en stund och bara hämtar andan. Men hellre det än att skrika och skälla, eller hur? Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte gråter, bryter ihop och känner att jag misslyckats som mamma (när man tvingas borsta tänder mot en vilja eller lagar mat som kastas på golvet). Men vid 20-snåret när de snusar i sina sängar så finns det bara kärlek i min kropp.

Har du en tvååring som behöver några nya sysselsättningar? Här hemma leker vi ofta med plusplus (de minsta bitarna), lera, målar med målarfärg och leker med pärlor (fungerar lika bra att göra armband som att räkna och träna på färger och former).