som vågor i intervaller.
Det är sjukt när man tänker efter, att något kan finnas och sedan bara försvinna. Känns så himla tomt vissa gånger, jag hakar upp mig på tanken, att det är borta nu. Det är väl därför det är så jobbigt, allting. Det går inte att undvikas, blir påmind hela tiden. Oftast när jag inte tänkt på det på ett tag, när det sakta men säkert börjar suddas ut, då kommer det bara tillbaka, som vågor i intervaller. Jag hatar vågor i intervaller. Gud borde veta att jag känner för mycket för att överleva en sån här livskris. Men snart målas väl det här över med något annat, som lager av skit, lort och otrevliga saker som händer under ens livstid. Det är ju verkligen så det är, hur förjävligt det än låter. Allt är bara småsten i det stora hela, det kommer liksom aldrig att ta slut, för än det tar slut på riktigt.
Det är sjukt när man tänker efter, att något kan finnas och sedan bara försvinna. Känns så himla tomt vissa gånger, jag hakar upp mig på tanken, att det är borta nu. Det är väl därför det är så jobbigt, allting. Det går inte att undvikas, blir påmind hela tiden. Oftast när jag inte tänkt på det på ett tag, när det sakta men säkert börjar suddas ut, då kommer det bara tillbaka, som vågor i intervaller. Jag hatar vågor i intervaller. Gud borde veta att jag känner för mycket för att överleva en sån här livskris. Men snart målas väl det här över med något annat, som lager av skit, lort och otrevliga saker som händer under ens livstid. Det är ju verkligen så det är, hur förjävligt det än låter. Allt är bara småsten i det stora hela, det kommer liksom aldrig att ta slut, för än det tar slut på riktigt.
Kommentarer
Skicka en kommentar