En evig väntan.

Jag trodde att jag skulle ha fullt upp med att amma, byta blöja och snosa bebis just nu, men det har fortfarande inte kommit någon bebis. Det känns som de senaste veckorna har varit en evig väntan. Idag har vi gått över tiden 14 dagar och om jag har riktig tur så blir jag igångsatt imorgon. Jag började få värkar igår eftermiddag och de har hållit i sig sedan dess men de är oregelbundna. Igår kväll kom de i alla fall med 7-8 minuters mellanrum men varade bara i 30-40 sekunder. Under natten har jag vaknat ett par gånger av ett par riktigt smärtsamma värkar men nu kanske de kommer en på 15-20 minuter, de håller i sig längre dock. Jag vill så gärna tro att det ska dra igång nu, att värkar blir mer täta och att vi kanske får åka in till förlossningen ikväll/inatt men jag har absolut inget hopp om det. Det jag hoppas på nu är att dessa värkar ska resultera i att jag öppnar mig 3-4 centimeter till undersökningen imorgon, då kommer vi inte att bli hemskickade i alla fall. Annars så vet jag ju att jag kommer att bli igångsatt på torsdag, till helgen kommer vi garanterat att vara föräldrar, åh som jag längtar. Nu ska jag göra en smoothie och lägga mig i soffan och läsa lite. Jag är ändå rätt stolt över mig själv, att jag har lyckats klara av dessa extradagar så pass bra. Jag försöker att hålla mig glad och att njuta av lugnet, snart blir det andra bullar!